En spänd förväntan…

Lite som runt jul när man var liten har det nu på riktigt börjat kännas att avslutningshelgen är i antågande. En del håller låg profil, en del skränar lite extra och en del är precis som vanligt inför denna begivenhet. Men vi vet alla att under en avslutningshelg med RSGG tenderar inget att bli som vanligt. Det enda vi vet med säkerhet är att Marcus med C kommer släppa ett gäng obegripliga eller mer eller mindre korkade kommentarer. Där slutar förmodligen också det ”förväntade”.

Under en helg med RSGG blir liksom deltagarna inte sig själva för en stund. Allt kan hända, och då menar jag ALLT! Man kan lätt bli lurad att dricka både en och två glas av något man inte tycker om, eller för den delen beställa och dricka betydligt mycket mer än man har råd att betala för. Inget konstigt alls.

Åka Karaoketaxi, stöta på en klädhängare i tron om att det är ett ragg, bli lurad av en dörrvakt, peka på möss eller springa på folk som ska slåss i bara strumpor och ”kallingarna”, ”been there, done that, got the T-shirt”. Ja ni hör ju själva. (Det var inte vi som slogs)

Inte heller är det helt ovanligt att någon (säg en ganska stillsam man) i sina bästa år helt plötsligt vänder kappan och blir en arrogant skitstövel som inte drar sig för att håna eller för den delen förnedra någon förbipasserade på dennes kanske största dag i livet. Återigen, inget konstigt. Och på tal om livet. Att dra på sig en sjukdom som man får dras med resten av livet är heller inget vi höjer på ögonbrynen för under en sådan här helg. (Och nej, det rör sig inte om sjukdomar i nedre regionen av kroppen) Vi kan av någon anledning helt enkelt inte hållas oss till reglerna som sätts upp från början. En kväll som börjar i glada vänners lag med mat, bad och bastu kan lätt avslutas med dans, sång och att man åker raggarbil hem! Eller för den delen går hem genom skogen, välj själv! Jag lovar dig att listan kan göras betydligt mycket längre än så här av upptåg som det här gänget har hitta på, men det tar vi en annan gång. Nu siktar vi helt enkelt på att skapa nya galenskaper att prata om och kanske rent av redovisa även för omvärlden.

Utgången av helgen rent sportsligt? Nja ska vi få in någon från Liiindegänget topp 10 krävs väl ett smärre mirakel, och mirakel står ju Hovstagänget för i den här ensemblen. Här snackar vi golf och då är det så klart någon från Noragänget du ska sätta dina surt förvärvade slantar på. DT60 (ja du läste rätt) går av stapeln nu på lördag och banne mig om det inte är dags för Tulo att slå till! Jag ger mig inte i att tippa på denna man. Sankt Jögen är knixig med mycket vatten och smala fairways. Passar honom som handen i handsken. Närspelet blir nyckeln! Känner du dig dock sugen på att ”vaska” en slant? Mackan är med och här blir det nog bottennapp i någon av ”Jöggas” pölar är jag rädd. Nervös och stressad redan innan han passerat Gävle gör så klart inte saken bättre. Går ut i första bollen och blir först in, där slutar topplaceringarna. Nydén i samma boll. Heller ingen att banka in deg på direkt. Han likt Martin har haft sina glansdagar i den här föreningen. (Martin hade sin dag i våras) Och på tal om MARTIN! Han kommer för första gången i RSGG’s historia gå ut i ledarbollen på lördag! Ur led är tiden! Då kanske Ni tänker att går han ut i ledarbollen är han väl klar topp 10? Man ska aldrig rop hej i den här föreningen. Som sagt Nora är och förblir en del av toppskiktet i RSGG. Varje år är minst två med och hugger om segern och inte sällan lägger vi beslag på minst två platser top 3. Men, golf är golf och bollen är rund så man vet aldrig med riktig säkerhet. Den enda som har något att förlora den här helgen är Peps. Med ena handen på pokalen kan stora darren komma och ett glas med segerbubbel kan lätt förvandlas till gravöl. Vi minns alla Marcus och RASET på Saxå! En tragisk historia….

Nu knyter vi näven i fickan och laddar för fullt inför en fullspäckad helg i Göteborg!

Eeeeeeee du go eller!?!?!

/Redaktionen