Då var vi alltså igång igen.
Återigen var truppen samlad och tugget kunde dra igång. Eftersom det var ett tag sedan vi setts var det givetvis lite pirrigt till höger och vänster. Det skulle kännas och klämmas på nya klubbor, snackas draws och fades, jämföras kroppsformer och så klart hånas lite. När vi träffas skapas historia, varje gång. Alltid är det någon som säger eller gör något som för evigt kommer att kommas ihåg. Så är det alltid! Undantag denna gång? Icke! Marcus hade varit i ”Staterna” i en vecka och det hade tydligen fått honom att glömma sitt fosterland totalt. Vissa tar det år, ja kanske decennier eller inte alls. Mackan fixar biffen på dagar. Han utbrister kort efter ankomst (självklart för att informera att han varit ”over there”)”Åååå va gott med svenskt vatten!” efter att han sippat på en Loka. Här har vi en stark kandidat till forskningen om Alzheimer om något läkemedelsföretag är intresserade. I övrigt var det främst Lee som gick och strök sig som en marskatt runt Peps och Joels nyinköpta klubbor och urskuldade sig över att han nu köpt hästgård och inte hade råd att köpa nya stickor. Tipset var lika givet som enkelt från ovan nämnda herrar till Mr Lee. Ljug för din fru och köp ändå!
Nu över till själva tävlingen. Som det började! Frågan är om alla riktigt förstod vad som hände, men det har hänt och det är på riktigt. Någon från Liiiiiinde har lyckats, inte bara slå sig in topp-10 utan faktiskt vinna en deltävling
på RSGG-Touren! Senast det hände var väl när hickoryklubborna var som mest populära. Då var det väl också på sin plats att segraren näst intill spelar med samma typ av utrustning. Nu tycker Ni kanske inte att det är så konstigt, men fakta i målet är att kommer man från Linde kan man räkna med att hålla till i de nedre regionerna av resultattavlan. Det är inget vi tvingar dem till utan det ser de till att lösa själva allt som oftast. Senast det begavs sig att någon snodde till sig en seger var när Johny lyckades lura hela fältet och vinna en DT 2015! Men nu var det tydligen dags igen.
Men innan vi avslöjar vinnaren (för eventuella utomstående ) Hur gick det för övriga i fältet? Skulle Lillen prestera bättre i år än förra då han inte riktigt orkade bära oket som favorit? Ja det ser ut så iaf. En god tredjeplats bakom Presidenten är inte fy skam en premiär. Den på förhand stora favoriten Joel som bara dagen innan skjutit 72 brutto på Kårsta hade tyvärr tagit på sig en väl stor kavaj och den här gången blev det en blygsam placering längre ner i fältet. Gryhed som fått ordning på sitt liv och sagt upp Tinder, Badoo och allt annat som stört de senaste åren var ”back on track” så att säga. En god och välförtjänt 4:e plats lades till handlingarna denna soliga lördag. Hans bror då, Globetrottern från Sundsvall? Jo då, han gjorde bara Drufva, Nydén och Joel besvikna. Men har man inte greppat en klubba på närmare 11/2 år ska man inte heller ställa högre krav. Han var trots dryga 80 netto nöjd med resultatet (och vattnet) Läste vi Nydén längre upp?!?! Jo det är faktiskt sant, han var på plats, han ”spelade” och han kom som sig bör av en Liiindespelare tvärsist! Den mannen har/hade inte många rätt denna dag (heller). Han var nog mest nöjd över att ha blivit utsläppt, så placeringen spelade nog mindre roll. Återstår att se om han dyker upp fler gånger i år, gissningsvis inte. Låt oss sedan ta en glimt i mittens rike. Här regerar likt Schwarz och Thern -94, Steve och Tulo. Två stabila killar som sällan går på tur varken uppåt eller neråt på resultattavlan. Skulle detta ske är det inte alls ovanligt att den andre i ren protest drar i motsatt riktning bara för att balansera upp det. 7:a och 9:a skriver vi på tavlan.
Som Ni nu kanske redan räknat ut blev det Martin som segrade på Mosjö. Om du mot förmodan trodde för en sekund att Johny var den som återigen skulle stå som Liiindesegrare får du tänka om. Hade golfbanor bara bestått av 6-7 hål hade vår egen Jon-Henrik Fjällgren varit proffs för länge sedan. Han är lite som Jimisola Laursen på 400 meter. Urstark i 250 meter och sedan ser det ut som han kommer springandes i en bulldeg med två systemkassar fyllda med trasiga och läckande glasflaskor. Nej Johny var inget vinnarämne denna dag.
Istället blev det Martin med sina minst sagt föråldrade klubbor och med stor hjälp av ett skyhögt ”nytt” hcp som traskade hem från Mosjö med ett belåtet segerflin/hånflin och ett grattis sms från Linde GK’s egen hcp-doktor Leskinen. Innehållandes orden ”vi gjorde det!” Jaha tänker ni, återigen har någon lyckats manipulera en hcp kommitté för att få ett extra slag till säsongsupptakten. Sanningen är mångt mycket värre än så. Lee’s höjning med ett par hundra procent för ett år sedan framstår som barmhärtig mot övriga i det här fallet. Martins förmåga att manipulera har tagit proportioner och sprängt gränser vi inte trodde fanns. Höjningen är så brutal att det skulle kunna jämföras med att Usain Bolt i sina glansdagar skulle lyckats med att deala till sig ett 70 meters långt försprång på 100-meter. Eller som att låta Johan Muhlegg gå fri från skuld, Ja ni fattar! Frågan i lördags var alltså inte om han skulle vinna, frågan var snarare ställd, vem blir tvåa och således den moraliske och rättmätiga vinnaren? Men vi är inte bittra utan säger GRATTIS Martin, verkligen!
Nu tar vi ny tag inför DT 2 som spelas på finfina Katrineholms GK den 16/6.
Väl mött!